Epilepsianfall på Grev Turegatan
Vi var på väg till tunnelbanan vid Östermalmstorg. Hade varit på kundmöte. Gick förbi Grodan. En man faller handlöst baklänges. Rakt i backen. Han såg ut som en stel pinne. Mannen börjar skaka. Jätteintensivt. Antagligen ett epilepsianfall.
Folk kom fram för att hjälpa till. Mannen blev röd i ansiktet. Sen blå. Han kunde inte andas. En person tryckte ner mannens käke. Försökte öppna munnen. Blod. Fradga. Obehagligt. Han började andas tungt. Vaknar upp. Chockad. Förstår inte vad som hänt.
Folk stirrar på honom. Han vill därifrån. Försöker resa sig upp. Min arbetskollega säger åt honom att ligga kvar. Ambulans är på väg. När vi går därifrån säger min kollega att han såg något trilla ut ur mannens ficka. Något som såg ut som hasch.
Kommentarer [8]
Epelepsianfall av hasch.. njaa?
Det har jag ingen aning om, men antagligen var det anledningen till att han ville därifrån fort.
det var nog inte kashmir iaf. kashmir är bra
usch vad otäckt!
Marijuanan som var där var nog för att hindra epilepsianfallen. En man som lider av epilepsi kan röka på för att bli lugn och inte få utbrott.
Mannen fick knappast sitt epilepsianfall av Haschet. Cannabis används av epilepsi patienter för att motverka ett anfall. Dock är det olagligt i sverige, vilket är synd….
Intressant ämne, kan tipsa om dokumentären The Union. Riktigt intressant ämne att diskutera kring. Här finns trailer till dokumentären: http://www.youtube.com/watch?v=3HLzmH9VB6A .
Ladda ner den på thepiratebay, hett tips!
Såklart att mannen vill därifrån!
Hur kul tror du att det är att falla handlöst mitt på gatan och börja skaka, tugga fradga, spy och liknande.. Det är inte så att folk bara tittar lite snabbt och går. Man samlas, man tittar, han vaknar, helt förvirrad och totalt rädd.
Oftast behöver de inte åka till sjukhuset heller, bara få hjälp hem. Alltså kände han sig väldigt övervakad och hela grejen blev uppblåst för att det ser värre ut än det är.
Vanligast efter stora anfall, är epileptiker själv, är att man är kraftigt förvirrad. Finns liksom inget utrymme för egna tankar utan man agerar oftast helt planlöst och jag tycker att strategin att kalla pÃ¥ ambulans är vettig. Tar ju ett tag innan man klarnar till och jag skulle definitivt inte vilja bli lämnad ensam, ÄVEN om jag kan uppföra mig hur grisigt som helst bÃ¥de före och efter…
Mitt rÃ¥d är alltsÃ¥ att skaffa hjälp, om inte annat sÃ¥ för att kunna lämna över ansvaret till nÃ¥gon utbildad, och ha i bakhuvudet att det inte är skam, ilska eller nÃ¥n annan “rationell” känsla vi visar upp, det är bara en reaktion som man inte har koll pÃ¥ helt enkelt. Själv har jag varit en riktig kärring jämt, utom när min särbo verkligen smörade med mig efter anfallet… Kanske enda gÃ¥ngen han fÃ¥tt vara sÃ¥där sliskig med mig, jag hade reagerat med att stryka honom pÃ¥ kinden och varit sååååå rar? Ända tills ambulansen kom och tantan uppfört sig som att jag var utvecklingsstörd dvs.. DÃ¥ var jag tillbaka i mitt gamla beteendemönster igen, vass, bitsk och totalt omedveten om anfallet trots en knöl stor som en tennisboll pÃ¥ skallen..
(o ja, cannabis används visst i vissa delar av världen, säkerligen nån som laborerar med det här också, ep kan ju vara grymt svårbehandlat så all respekt känner jag)
Tjoflöjt på sig!